måndag 1 juni 2015

Världen utanför

Tjolahopp! (Okej, jag har ingen aning om var det kom ifrån men let's roll with it.)

I fredags skrev jag på Twitter och på Instagram att jag skulle redigera Bok#1. Anledningen till det är att jag tycker det är roligt att dela med mig om sådant men också att jag då skulle känna mig moraliskt skyldig att göra just det eftersom jag redan berättat det för er.

Problemet var bara att det inte gick bra för mig att redigera... Alls. Jag fick inget flyt, kände mig inte peppad, var slarvig och oinspirerad. Det blev helt enkelt inte den mysiga stund jag föreställt mig. I den situationen var det lite som att jag satt krokben för mig själv eftersom jag redan annonserat för världen att  NU SKA JAG REDIGERA OCH JAG SKA HA DET SÅÅ MYSIGT OCH JAG SKA GÖRA JÄTTESTORA FRAMSTEG. (Jag skrev inte så. Men ändå.) Det fick mig att känna mig ännu lite sämre än jag redan gjorde eftersom jag typ byggt upp förväntningarna.

Jag tror att min poäng är att om jag lagt mindre vikt vid att annonsera min storslagna redigeringsession kanske den skulle ha gått bättre. (Eller så var den dömd att misslyckas redan från början, det får vi aldrig veta...)

Titta, det var den här bilden jag la upp på Instagram med någon liten käck text om att "nu ska jag redigera hoho så mysigt det ska bli". Och vem kan tro att kreativiteten kan svika en med en så himla gullig mapp och vackra pappersklämmor?


Personer som också skriver, hur hanterar ni dessa sociala kanaler i relation till skrivandet? Känner ni er pressade eller motiverade?

PS. Ja, det där var en Melodifestivalen-referens.

4 kommentarer:

  1. Jag tycker att jag brukar vara hyfsat aktiv med att berätta hur det går för mig i mitt skrivande och det brukar vara motiverande! För mig är det alltid så att jag tänker: NU ska det göras och jag ska ha det asmysigt samtidigt. Men jag tror att den bittra sanningen är att det inte är så mysigt att redigera... För det är ju i grund och botten att klanka ner på sig själv för allt man har gjort fel i sin text!

    Men ett tips är om du har någon soundtrack-spellista till din text är det bra att lyssna på den! Musik är mycket inspirerande!

    SvaraRadera
  2. Jag har märkt att jag oftast annonserar saker och ting EFTER att jag gjort dem. Har inte riktigt tänkt på varför, men det kan säkerligen bero både på att jag glömmer bort att göra det innan (vilket är synd eftersom det kanske hade varit roligt för eventuella läsare att veta) och för att det nog ändå blir en viss press när man sagt att man ska göra något. Sedan tycker jag ibland om att hålla saker för mig själv. Exempelvis blir redigeringsstunder mycket mysigare om det känns som om det är bara jag och manuset och nu ska vi två hänga ensamma ett tag (vilket vi visserligen gör hela tiden, men ändå). ;) Men jag tror att det är upp till varje person att göra det som känns bäst. Personligen tycker jag att det är jättespännande när mina favoritförfattare redogör för sin process och berättar vad som händer, men själv är jag dålig på att dokumentera det. Ett redigeringstips är dock att inte pressa sig själv för mycket. Redigera kommer du att göra väldigt många gånger, vilket innebär att om någonting inte skulle bli bra under första redigeringsrundan är det bara att fixa till det i nästa runda. Eller nästa. Eller eventuellt nästa. ;) Lycka till!

    SvaraRadera
  3. När jag annonserar att nu j*vlar ska jag skriva/redigera! blir oftast inget gjort, haha. Jag kan inte koncentrera mig då av någon anledning.

    SvaraRadera
  4. Det är nog oftast bäst att inte skriva något till världen innan. Många kanske inte ens bryr sig, och då känns det ju dumt om jag tänker att de sitter som hökar på min axel och petar i allt jag gör (=dödar lusten till redigering/skrivning). Å andra sidan är det där med "redigera, woho!" väldigt roliga uppdateringar att skriva och dela med sig av, vilka sällan blir bra att skriva efteråt. Fast då kanske man kan skriva något om att det gick bra. Om man nu är osvensk nog att kunna "skryta".

    SvaraRadera