torsdag 21 maj 2015

Recension: Girl Online av Zoe Sugg och Siobhan Curham

Titel: Girl Online
Författare: Zoe Sugg och Siobhan Curham
Serie: Girl Online #1
Utgivningsår: 2014

Penny är en snart sextonårig tjej som för ett år sedan startade en anonym blogg där hon känner att hon kan vara helt sig själv. Efter en komprometterande incident på en skoluppvisning får Penny chansen att åka till New York över julen tillsammans med sina föräldrar och bästa vännen Elliot.

Med ett helt hav emellan sina gamla osäkerheter och misstag får hon en ny chans att försöka bli säker i sig själv och hantera olyckan som gett henne panikångest. Kanske kan en gitarrspelande pojke från Brooklyn hjälpa henne med det...


Jag har väldigt mycket tankar om den här och väldigt svårt att organisera dem. Därför har jag gjort en av mina favoritsaker - samlat allt i en lista.

- Språket var inte bra. Det var för mycket utropstecken, styckesindelningen kändes off och det var för mycket upprepningar och förklaringar. Jag ville ta fram en röd penna och stryka lite, vilket bara har hänt en enda gång tidigare (med The One av Kiera Cass). Höjdpunkterna i texten var dialogen. Någon har ansträngt sig väldigt för att få den intern och rolig, och denna någon har lyckats.

- Ingen av karaktärerna kändes äkta. Penny bestod av ett par stora beståndsdelar men det blev aldrig en helhet. Någonting saknades för att binda henne samman och göra henne trovärdig. Jag har ingenting att säga om varken Elliot eller Noah. De gav inget bestående intryck.

- Den första delen av boken, den innan New York, kändes väldigt slätstruken och ointressant. Det blev bättre när hon väl kom dit, men problemet var att alla händelser var så himla perfekta hela tiden att jag blev lite trött. Varning för hål i tänderna, liksom. Det enda som gnisslade lite var relationen med Elliot på slutet och det tyckte jag var bra. Det behövdes mitt i alla rosa moln.

- Så himla spretiga budskap. Jag blir helt enkelt förvirrad över vad Zoe egentligen vill åstadkomma med den här boken. Penny (precis som Zoe själv) lider av panikångest och detta får en väldigt stor roll i berättelsen. Jag kan självklart förstå och uppskatta existensen av mental ohälsa i böcker, men här kändes det lite för ofta som om jag läste en självhjälpsbok. Jag tycker helt enkelt inte att den här boken är plattformen som är bäst lämpad att dela med sig av sina panikångestattackstips på. Samtidigt förstår jag varför hon valde att inkludera det, men för mig kändes det lite för preachy. Likadant med Elliot och hans sexualitet.

- Upplösningen kändes för kort. Jag hade föredragit att lägga ännu mer tyngd på det allvarliga och att det kan vara svårt att lappa ihop. Det gick enligt mig alldeles för smidigt. Jag vet inte om jag blivit spoilad eller om jag bara förstod på en gång vad twisten gick ut på. Oavsett vad så var det uppenbart för mig hela tiden.

Okej, jag inser att jag har låtit sjukt nedlåtande nu men sanningen att säga så slukade jag den här boken helt. Jag kunde titta på bristerna och rynka näsan och bli lite irriterad, men berättelsen gjorde mig ändå fascinerad. Den är söt. Den är gullig. Den är väldigt samtida och jag gillar det.

Jag har varit prenumerant på Zoes Youtube-kanal sedan i mars någon gång och jag tycker om henne som person. Jag tycker hon verkar trevlig och vettig. Så även om jag inte tycker att Girl Online var någon höjdare kommer jag med största sannolikhet köpa uppföljaren, för jag har inga problem med att stödja henne som person. (Det verkar också som att hon ska skriva utan spökskrivare den här gången och det ska bli intressant att se hur hon står sig helt själv.)

Betyget blev till slut 6,25 av 10 poäng.

Har ni läst den här? Har ni följt med i hela kontroversen med Zoella och hennes spökskrivare? Jag är väldigt intresserad att höra vad ni tycker!

2 kommentarer:

  1. Jag tycker den verka påminna på "Lex bok", i alla fall med tanke på det där med att bli säkrare i sig själv genom att vara någon "annan" (?) på en blogg. Det verkar intressant med inläggen om panikångest, men det känns som att boken handlar om det mesta? Jag tror jag ska ge boken en chans i alla fall, även om jag blev skeptisk när jag läste första delen av din recension. ;)

    SvaraRadera
  2. Svar: Taaaack så jättemycket, Beate! Känns bra att du tyckte videon var rolig med tanke på hur mycket vi led när vi spelade in den xD Hahaha, det roliga är att jag sa till min syster flera gånger innan vi började spela in videon att jag helst ville ha de äckliga smakerna eftersom jag ville se hur de smakade ^^

    SvaraRadera