söndag 13 april 2014

Saker jag ogillar i böcker

I engelskan finns det något som hete pet peeve (översätts ungefär till "favorithatobjekt") och det är sådana jag tänker prata om idag, gällande böcker.

Det vore jätteroligt om andra bokbloggare gjorde liknande inlägg, det skulle vara väldigt intressant att få höra vad ni stör er på!

  1. När killen efter en halv minut säger till tjejen, "vet du inte hur vacker du är?"
    Det här gör mig irriterad och förbannad av många anledningar. Främst eftersom det på något sätt flyttar vackerheten utanför tjejen, som om det är något oåtkomligt för henne själv. Det är som att killen antar att tjejen inte vet hur vacker hon är, men det betyder ju inte att killen är berättigad att valsa runt och påpeka för henne att hon har dålig självkänsla! Det är mycket viktigare att tjejen bygger upp ett självförtroende utanför killen och som inte har något med killens preferenser eller åsikter att göra, det är osunt om hon lutar sitt mänskliga värde mot att killen gillar hennes utseende.

    Exempel: The Pledge av Kimberly Derting.

  2. När folk accepterar övernaturlighet för lättvindigt
    Om jag fick reda på att min bästa vän/familjemedlem hade magiska krafter eller inte ens var mänsklig skulle jag bli skiträdd! Jag skulle troligtvis skrika en hel del och det skulle ta några dagar (eller veckor) för min världsbild att bli någorlunda stabil igen. Jag tror inte att man tar existensen av övernaturligheter med en klackspark och fortsätter skämta och umgås som vanligt.

    Exempel: De flesta paranormal romance...

  3. När förhållanden/karaktärer är stereotypiska
    Jag stöter inte på det så himla ofta, men ibland händer det att en författare inte lagt ner tillräckligt med tid på en karaktär och helt enkelt gjort den enligt en redan färdig schablon. Oftast är det den "bästa väninnan", hon som är extra intresserad av killar, smink och kläder och drar med huvudkaraktären på sådana äventyr för att balansera dennes totala ointresse för de två sistnämnda. Och så fort den bästa väninnan kletar på henne lite smink får hon en uppenbarelse om att hon faktiskt är söt och så vidare... Så himla tråkigt. Extra irriterande är det också om ett kärleksförhållande är väldigt könsnormativt där tjejen är den lilla, nätta som behöver skyddas och killen är den utåtagerande, coola, välbyggda som är överbeskyddande. Blä.

    Exempel: The Selection av Kiera Cass (bästa väninnan-grejen) och Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer (förhållande-grejen).

  4. När familjen glöms bort eller uteblir
    De flesta böcker jag läser är ungdomsböcker och de absolut viktigaste relationerna man har som tonåring är den man har till sin familj, det spelar ingen roll om det är kärlek eller motvilja. Jag tycker det är så störande när föräldrarna eller syskon bara nämns i förbifarten. Författare kan spendera hundratals sidor med att låta en tjej tråna efter en kille men bara några få meningar för att belysa förhållandet hon har med familj. Inte okej!

    Exempel: Everneath av Brodi Ashton.

  5. När våldet är för ingående
    Den här gränsen är förstår väldigt olika för olika människor, men jag tycker i alla fall inte om att läsa om våld eller brutalitet. När jag läser böcker med mycket splatter och blod får jag genast en stor distans till handlingen eftersom det är mitt sätt att hantera saken på. Då förlorar författaren närheten till mig som läsare, vilket hade kunnat undvikas genom mer vaga antydningar om var man sticker in kniven och hur mycket blodet sprutar eller vart huvudena rullar efter att de blivit avhuggna.

    Exempel: A Game of Thrones av George R.R. Martin och Crown of Midnight av Sarah J. Maas.

  6. När sanitära angelägenheter aldrig nämns
    Nu tänker jag mest på fantasyböcker. Hur många av er har egentligen inte funderat på hur sjutton karaktärerna bär sig åt när de behöver gå på toaletten och är ute på uppdrag i skogen?! Jag ser det här som en miss i uppbyggandet av världen. Hur man går på toa och sköter hygien är också en del av allting och ska inte utelämnas totalt! Jag vill inte läsa om varje gång de hukar sig bland buskarna, men åtminstone en gång. Då slipper jag i alla fall fundera sedan.

    Exempel: Tankeläsaren av Kristin Cashore.

Vad säger ni om mina pet peeves? Håller ni med mig? Har ni några egna? Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad ni tycker!

8 kommentarer:

  1. Bra inlägg! :D Ska fundera över det här, men jag håller med på väldigt många... eller alla, men det här med familjen är verkligen viktig! Ibland kan jag tycka att okej, föräldrarna har inte så stor roll i berättelsen, visst, men alltså... typ de böcker där det stereotypiska finns och ungdomarna bara sticker iväg p.g.a. något farligt kommer hända och ingen meddelar föräldrarna?! (e.g. Twilight) WHAT?! Och sedan att de inte får sjuttioåtta samtal från förälderna för att de helt plötsligt försvunnit? Jag lovar, om jag helt plötsligt försvinner eller kommer hem sent utan att meddela mina föräldrar så får jag en massa samtal som undrar vart jag är. REALISM. D

    Det med toaletten är också irriterande ibland, men i Cashores böcker så tycker jag nästan att det är underförstått att de sätter sig ute i skogen. Tycker inte att det är så viktigt när de är ute i skogen, men om man bygger upp en stad eller ett samhälle... då vill jag faktiskt veta hur hygienen sköts. Liksom, det kan vara en viktig key ingredient för att förstå vilken typ av värld det är - t.ex. steampunk.

    Jag svamlar lite, men jag är trött... Ska tänka på andra pet peeves jag har :3

    SvaraRadera
  2. Riktigt kul att läsa!

    SvaraRadera
  3. SV: Kul att du vill vara med och försöka i alla fall! :)

    SvaraRadera
  4. Fyran och speciellt sexan är ju så klockrena! De karaktärerna som jag tycker om allra mest är de som jag får lära känna även familjen ex Mara Dyer, där är relationen med hennes familj rätt så central.

    Men toalett-grejen!!! Jag har tänkt på det HUR MÅNGA GÅNGER SOM HELST! Typ i The hunger games också! Där är de ju konstant övervakade, så det kan ju inte vara så roligt?! Även tycker jag att man är lite dålig med lingonveckan i fantasy, alltså jag behöver ju inte veta allt i detalj, men i någon bok någon gång med en kvinnlig huvudkaraktär (För det finns ju rätt många sådana) så kan det vara trevligt att veta hur man löser det, även med mensvärk! Jag känner inte alltid då att jag är i form nog att slåss med vampyrer, änglar, drakar eller whatever!

    SvaraRadera
  5. Där satte du huvudet på spiken! Själv har jag alltid funderat över hur de uträttade sina behov i Lilla huset på prärien när det var snöstorm. För när det är snöstorm där så går pappan ut, med hjälp av ett rep, till ladugården två gånger om dagen för att sköta om djuren. Annars är det ingen som går utanför dörren. Hur gör de då med urin och avföring? Jag antar att de sitter på pottan, men sen då? Sex personer i en liten stuga... hmm.

    SvaraRadera
  6. Precis sånt jag tänker på, författare verkar glömma bort allt sånt! Fast kan samtidigt förstå att en författare inte kan komma ihåg ALLT... Men är rätt uttråkande med mesiga kvinno-stereotyper och karaktärer som aldrig är på toaletten.

    SvaraRadera
  7. Vilket bra inlägg och jag håller med om allt! Det där med att de accepterar det övernaturliga utan problem driver mig alltid till vansinne: Nej, men du vet, min pojkvän visade sig vara vampyr/varulv/demonjägare/ha övernaturliga krafter osv. men jag blir inte rädd/förvirrad, utan accepterar det utan problem... Inte troligt! Själv hade jag nog fått panik och trott jag blivit galen haha. Och det där med de sanitära angelägenheterna har jag också undrat över så många gånger, speciellt i fantasy. En annan sak som stör mig är insta-love. Tjej ser kille och älskar honom över allt annat efter en dag.

    SvaraRadera
  8. Jag tycker det var ett intressant och kul inlägg! Jag håller med dig om det mesta! :)

    SvaraRadera