tisdag 14 januari 2014

Recension av Grave Mercy

"Ismae escapes from the brutality of an arranged marriage into the sanctuary of the convent of St. Mortain, where the sisters still serve the gods of old. Here she learns that the god of Death Himself has blessed her with dangerous gifts--and a violent destiny. If she chooses to stay at the convent, she will be trained as an assassin and serve as a handmaiden to Death. To claim her new life, she must destroy the lives of others.

Ismae's most important assignment takes her straight into the high court of Brittany--where she finds herself woefully under prepared--not only for the deadly games of intrigue and treason, but for the impossible choices she must make." - Mestadels från Goodreads.


Jag älskar den här boken. Låt mig bara få säga det först. Jag kommer dock göra mitt allra bästa för att ge konstruktiva anledningar till varför ni bör läsa den.

När boken börjar så möter vi Ismae på dagen hennes pappa gifter bort henne. De första kapitlen introduceras nunnorna och klostrets syfte, och då tyckte jag Ismae godtog deras förklaringar alldeles för enkelt. Sedan blev det dock ett hopp i tiden, och då förstod jag att hon bara varit fjorton år när hon blev bortgift och sedan bortförd till nunnorna. Det förklarade saken.

Nunnorna tillber St. Mortain som om han vore en gud och Ismae har blivit väldigt troende på de tre år hon bott i klostret, vilket gör hennes synvinkel extremt intressant. Hon bortförklarar och förklarar händelser och sitt eget agerande med att det var eller inte var Mortains vilja, och de motsägelser som till sist uppstår i henne känns så mänskliga och äkta. Ismae är en så självständig, lojal och trovärdig karaktär, hon påminde mig om Katniss från Hungerspelen, Katsa från Tankeläsaren och Bitterblue från Bitterblue. Jag älskar henne.

Anledningen som för henne till hovet tycker jag är så utmärkt planerad. Jag vill inte förklara alla omständigheter för er eftersom det var så roligt att ta reda på själv, men hon måste i alla fall bo hos en lord och ska spionera på honom men måste ändå jobba tillsammans med honom. När han först blev introducerad tänkte jag "det finns ju ingen chans att det blir han", men efter hand så ändrades min uppfattning. Det var inte kärlek vid första ögonkastet, definitivt inte, men det förnekades heller inte att de båda verkade attraherade av varandra, vilket jag tycker var väl gjort av författaren.

Det var några gånger som jag verkligen blev förvånad under tiden jag läste den här boken, och eftersom jag är en så erfaren läsare så är det inte något som händer ofta. Sättet på vilket handlingen drevs framåt gjordes på ett så självklart och smidigt sätt, det var inte någon gång som jag kände att "nu har författaren skrivit in det här eller låter den här karaktären göra så här för att komma till nästa steg". Allting passade perfekt ihop och vid slutet hade jag hjärtat i halsgropen.

Språket är en gammaldags brittiska eftersom boken utspelar sig i Brittany på slutet av 1400-talet. För min del tyckte jag det var väldigt nöjsamt att läsa, de sa "aye" istället för "yeah" och ofta så var det liksom omskrivningar av ord. Till exempel "do you wish to break your fast" eller "in my stead". Det var jätteroligt att se orden man känner igen framställda på helt andra sätt!

Det finns många, många fler aspekter av den här boken som jag uppskattade och som jag skulle kunna berätta detaljerat om, men för att inte recensionen ska bli för lång nämner jag de bara kort i en lista nedan:

  • Även om vi inte fick se mycket av novisernas utbildning i klostret fick jag en stark känsla för det och konsterna de fick lära sig var så himla häftiga!
  • Ismaes vänner i klostret hade inte en väldigt framstående del i denna bok men jag bara vet att deras historier också är värda att lyssna på. Jag är ganska säker på att de andra två böckerna kommer handla om de.
  • Alla band som Ismae knyter till personerna vid hovet.
  • Att Ismae var väldigt smart och strategisk men ändå lyssnade till sitt eget hjärta.
  • Ismae i allmänhet. (Mitt nya favoritnamn, så himla fint!)

Nu återstår bara för mig att berätta vad jag gav den för poäng. Gör det er förvånad om jag säger att den fick 10/10 av mig? Nej, trodde inte det.

Titel: Grave Mercy
Serie: His Fair Assassin #1
Författare: Robin LaFevers
Utgiven: 2013
Antal sidor: 484

1 kommentar:

  1. Låter spännande! Ska nog ta och plocka upp den ;)

    SvaraRadera