onsdag 21 augusti 2013

Recension av Pandemonium

Denna recension kommer innehålla spoilers för er som inte läst första delen i serien, Delirium!

Lena blir pånyttfödd i Vildmarken. Hon börjar lära känna de ogiltigas livsstil och får till sist ett uppdrag av motståndsrörelsen, att hålla sig nära ungdomsledaren för DFA (Deliria-Fritt Amerika) Julian. Men detta uppdrag går lite snett och efter ett uppror finner hon sig fångad i samma cell som honom.

Medan de försöker lista ut vilka som håller dem fångna och varför hittar de långsamt vägar att samarbeta trots sina meningsskiljaktigheter. De har varandra att lita till för sin överlevnad.


Denna bok har jag fått som recensionsexemplar av Bonnier Carlsen, tack så mycket!

Efter att ha läst ungefär hundra sidor av den här boken var jag tyvärr inte särskilt imponerad. I Delirium (min recension) fanns det ett löfte om kärlek och spänning men nu kändes det bara som att Lena hankade på och att det inte hände så mycket.

Sedan har jag också ganska stora problem med de parallella tidslinjerna, vartannat kapitel är Nu och vartannat Då. Jag är verkligen inget fan av den här uppbyggnaden, precis när man börjar bli intresserad av vad som händer Nu så slungas jag tillbaka till Då. Det gjorde att läsningen inte blev så sammanhängande och att jag inte kunde fördjupa mig så mycket i varken händelserna eller karaktärerna.

När det gäller karaktärerna så är Lena extremt förändrad. Jag kände inte igen henne alls sedan Delirium. Det är inte så konstigt med tanke på vad hon har gått igenom men det var synd för jag kände att jag saknade den gamla Lena. Det var bara några händelse mot slutet som gjorde att jag kände igen henne igen och det tog alldeles för lång tid.

Julian blev jag tyvärr inte så fäst vid... Det hela blev bara så otroligt krångligt och ångestfylld på något sätt. Jag förstår inte på vilket sätt det här ska sluta. (Särskilt med tanke på cliffhangern!)

Jag var extremt imponerad och blown away över språket i Delirium men av någon anledning blev jag inte lika fångad denna gång. Kanske var det för att sakerna som beskrevs nu var mycket tyngre, sorgsnare och gråare, inte alls lika hoppfullt och bubblande som det var förut. Dock betyder inte detta att jag inte gillade skrivspråket, det gjorde jag verkligen, men det var helt enkelt inte en lika stor upplevelse nu.

Det här känns på sätt och vis som den typiska mellanboken, en sak man behöver komma igenom innan man får läsa om den stora upplösningen på slutet. Det finns några mellanböcker jag inte kommer överens med och detta är tyvärr en av dem. Det brutna tidslinjen var nog det största problemet, om det varit berättat i en rak linje hade jag nog gillat den mer.

Den får 7/10 poäng. Jag längtar trots allt mycket tills Rekviem kommer ut 14 oktober för serien har fortfarande en chans att vinna mitt hjärta!

Titel: Pandemonium
Författare: Lauren Oliver
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 388
Utgiven på svenska: 2013

1 kommentar:

  1. Jag har taggat dig i "bokiga bekännelser"! Mitt inlägg hittar du här: http://minbokochjag.blogspot.se/2013/08/eves-bokiga-bekannelser.html

    SvaraRadera