lördag 13 april 2013

Hemligheternas rike


Denna recension kommer innehålla avgörande information från Tankeläsaren! Beware!

För åtta år sedan dödade Katsa Kung Leck. Nu är det Bitterblues uppdrag att agera drottning över ett kungadöme som är trasigt och förvirrat efter alla Lecks lögner.

Eftersom tillvaron i slottet med Bitterblues rådgivare som alla verkar lite galna är outhärdlig tar hon sin tillflykt till staden utanför murarna på natten. Där kanske sannigen finns att hitta. Först är det enda som hon hittar fler frågor, fler lögner. Men vem är det egentligen som ljuger? Hur ska hon klara av att läka alla sår som Leck lämnade efter sig?  Och hur ska hon kunna göra det om hon aldrig får reda på vad som verkligen hände under sin fars regeringstid?


Tack så jättemycket Semic för pdf- recensionsexemplaret (även om jag var tvungen att köpa en fysisk kopia)!

Innan jag börjar vill jag bara säga att denna bok är över sexhundra sidor (en perfekt längd, btw) och det är omöjligt för mig att vara så detaljerad som jag vill. Varje liten detalj har jag en åsikt om men jag kommer bara plocka ut ett fåtal och highlighta. Det är också helt omöjligt att försöka säga någonting om händelseförloppet för det är så invecklat. Dessutom vill jag inte spoila någonting för er.

I början måste jag hade jag svårt att få grepp om Bitterblue och hennes personlighet. Jag såg henne som tioåringen från Tankeläsaren, vilket gjorde mig rätt förvirrad. Men efter ett tag hade jag vant mig och jag insåg att hon var ganska grym. Grym som i bemärkelse cool och häftig, men också som i hänsynslös. Och jag var så glad när jag hittade något som liknade fåfänga i hennes personlighet för de två senaste kvinnorna som Kristin Cashore skrev om hade inte alls några sådana skrupler.

Det stora mysteriet i boken tog lååång tid på sig att utkristallisera sig. De första hundra sidorna eller så bestod av frågor och förvirring, och det gjorde mig lite otålig. Jag gillade dock början eftersom det var så Bitterblues ögon öppnades för situationen i staden och hon började utforska den. Och jag måste säga att jag tycker att Kristin Cashore är väldigt modig som vågar skriva om något så brutalt och skruvat och hemskt som det som utspelar sig. Det skulle inte jag våga.

Relationerna i boken är något helt i en klass för sig. Vänskapsbanden Bitterblue har är så fina och det är så vackert att läsa om hur människorna i hennes närhet stöttar henne och hur de är hennes fasta punkter i livet. Eftersom Bitterblue saknar både mamma och pappa har det liksom tillkommit substitut för det, i form av bland annat Katsa och Po (ja, de spelar stora roller i denna bok).

Jag känner jättemånga saker inför den här boken. En av dem är faktiskt någon slags avståndstagande. Historien lämnade verkligen ett spår efter sig hos mig och nu känner jag ett behov av att ockupera mina tankar med något annat, som är mindre intensivt och allvarligt. Detta betyder inte att dock inte att den var dålig - tvärtom! Det är berättelser får mig att tänka och som jag vet att jag kommer komma tillbaka till i tankarna som jag brukar titulera som mina favoritböcker. Hemligheternas rike krävde mer av mig än de andra två böckerna, den var lite mer episkt och smärtsamt än jag hade väntat mig.

Det kommer inte att bli min favorit i serien, men den är definitivt ett mästerverk och jag är definitivt glad att jag läste den. Nu behöver den bara komma till ro inom mig. Jag ger den 10/10 poäng, för det finns inget annat alternativ.

Titel: Hemligheternas rike
Författare: Kristin Cashore
Serie: De utvalda #3
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 610 + en liten förteckning över personer längst bak

2 kommentarer:

  1. Vågar inte riktigt läsa recensionen ifall att den spoilar något för mig, haha.. Den här boken står i min bokhylla och väntar på att få läsas. Har älskat de andra delarna (särskilt 2:an) så jag chansar på att jag kommer älska den här också! :)

    SvaraRadera