torsdag 12 juli 2012

"Man saknar inte kon om den heter Nora"


Här kommer en recension på Ursäkta att man vill bli lite älskad av Johanna Thydell, som jag har fått läsa på mitt jobb!

Boken handlar om Nora, hon är sjutton och inget speciellt alls enligt henne själv. Hennes bästa vän Lisa har under alla år försökt övertyga henne om att hon är bra, fin och speciell (vilket tyvärr inte gått så särskilt bra). Noras andra bästis Jossan hänger mest i simhallen och läser intellektuella tidningar. Hon kommer bli något, till skillnad från Nora.

Under en fest så råkar (?) Nora trösta Lisas pojkvän för att Lisa gått iväg med en annan kille. Denna händelse går överstyr och resulterar i att Lisa inte längre är där för Nora och tröstar och säger att hon är fin. Detta skulle särskilt ha behövt i dessa tider eftersom Brorsans barndomskompis Stoffe, som jobbar på Sivs Liv och är rätt fin, plötsligt dyker upp i Noras liv och kanske verkar vilja stanna där.


Jag har läst I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell förut, dock var det för några år sedan och med skolan (alla böcker man tvingas läsa i skolan tar man död på, oavsett hur bra de, är enligt mig), så jag kommer inte ihåg om språket i dessa båda böcker liknar varandra. Man skulle nog tycka att jag skulle ha kommit ihåg det eftersom språket var väldigt speciellt...

Igenom hela boken kändes det som att läsa någons ocesurerade tankar. Ofta var det långa stycken utan punkt eller komman eller någon särskilt struktur eller slutsats, bara rena, nedskrivna tankegånger. Detta var väldigt speciellt, och man fick anstränga sig för att hänga med i tråden annars förstod man inte riktigt (så upplevde jag det som i alla fall, men jag är ju en sådan som vill läsa och förstå varje ord i en bok). Jag tror att jag tyckte om det. Det är inte sådana här böcker jag vanligast läser (mest engelska YA-böcker i paranormal romance genren, som ni kanske har märkt) så jag har inte så mycket annat att jämföra med.

Nora. Hennes konstanta och envetet dåliga självförtroende trots både killars och vänner försäkringar var något jag tyckte var lite drygt, men samtidigt kändes det hela mycket trovärdigt. Det var troligtvis meningen att man skulle bli frustrerad över vad hon tyckte och tänkte, och det lyckades med mig i alla fall. Flera gånger ville jag bara skaka om henne och säga åt henne att ta sig i kragen, och det är ju en bedrift i sig.

Relationen hon hade med Lisa tyckte jag däremot var fantastisk! Så himla fint beskrivet, sådana här små saker i en vänskap som man älskar och sådana som man hatar. Inget är helt svart eller vitt, man fick se dåliga sidor av Lisa och man fick se bra, man pendlade mellan att tycka att hon var en urdålig bästis och fruktansvärt omtänksam. Det hela var helt enkelt väldigt bra och Lisa var min favoritkaraktär i hela boken.

Själva händelseförloppet var fängslande. Enligt henne själv var Noras liv tråkig och hon ointressant men jag tyckte att det hela var väldigt underhållande att läsa om. Det fanns inga tråkiga stunder eller passage i boken, eftersom vi befann oss i Noras huvud så fanns det ju en aldrig sinande ström av minnen och tankar som var roliga och intressanta att läsa om.

Jag tycker att författaren på många sätt och på väldigt bra sätt har fångat subtila tankar och känslor om många tonåringar säkert tänker och upplever men tror är att de är ensamma om. En eloge för det! Och hon behandlar ämnen som är intresseranta utan att vara predikande eller för plump. En till eloge!

I allmänhet tycker jag att boken var mycket underhållande och speciell (på grund av språket), och jag tror jag ska försöka läsa om I taket lyser stjärnorna för att se om upplevelsen är densamma som för några år sedan samt hennes andra ungdomsbok Det fattas en tärning.

7/10 poäng får den av mig, för den var riktigt bra men inte himlastormande underbar.

Titel: Ursäkta att man vill bli lite älskad
Författare: Johanna Thydell
Originalspråk: Svenska
Utgivningsår: 2010
Antal sidor: 245

Ps. Jag älskade de "Noriska" ordspråken som fanns längst ner på varje sida med jämna mellanrum! Titeln var ett fint exempel på sådana tyckte jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar