tisdag 21 februari 2012

Att äga åt sig böcker


Jag har vuxit upp i ett hem fullt av böcker. Mina föräldrar är storläsare både två och när jag var liten läste de ofta högt för mig och min syster. Detta betyder alltså att jag har några väldigt stora bokhyllor (förutom mina egna) till förfogande i huset.

Detta resulterar ibland i att jag ser någon som jag vill äga åt mig, ha i min egen bokhylla. Då brukar det oftast låta såhär:

”Mammaaaa…?” säger jag med stora rådjursögon och så gullig röst jag kan uppbåda (jag brukar ha boken i händerna också så att hon får en föraning om vad det gäller).

”Ja?” svarar mamma, vänder sig om och får se min underdåniga och bedjande uppenbarelse.

”Kan jag få den här…?” frågar jag med samma rådjursögon och gulliga röst.

”Vilken då?” Hon viftar med händerna för att få se boken närmre. Jag ger den till henne och efter en sekund svarar hon: ”Ja, visst.”

”Tack!” Jag gör en glädjedans och hoppar tillbaka till mitt rum för att försöka hitta en plats åt nytillskottet i familjen i mina egna hyllor.

Ni kanske förstår vad jag vill komma med det här… Jo, igår blev mina hyllor ännu trängre när denna tillkom:


Kryptan av Kate Mosse. Tack igen kära föräldrar!


Ps. Är det bara jag som gör såhär...?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar